Allt om mens (menstruation)

Mensen kommer en gång i månaden, men hur mycket vet du egentligen om din mens – eller menstruation, för att använda den vetenskapliga termen? Vet du varför den kommer? Hur man förutser den? Eller hur du kan behandla mensvärk eller andra symtom som kan uppstå kring den här tiden på månaden? Om så inte är fallet har du kommit till rätt ställe! Vi kommer att förklara allt detta och mer därtill, inklusive hur länge mensen vanligtvis varar och om det är möjligt att framkalla eller stoppa menstruationen. Fortsätt läsa.

Vad är menstruationscykeln?

Innan vi går in på detaljerna för den tiden på månaden är det viktigt att du får en översikt över menstruationscykeln, så att du kan förstå mer om varför menstruation sker överhuvudtaget.

Din menstruationscykel är per definition en ”cyklisk process” på omkring en månad, där den första menstruationsdagen (dvs. den dag du får mens) markerar början och dagen före nästa mens markerar slutet på menstruationscykeln. Det här är vad som händer under en normal menstruationscykel: 

1. Äggstockarna får en kemisk signal från follikelstimulerande hormon (FSH), vilket gör att några folliklar (omogna ägg) i äggstockarna börjar utvecklas.  
2. Så småningom blir ett ägg dominerande och när det mognar släpper äggstocken det mogna ägget i äggledaren, där ägget kan bli befruktat om det finns spermier.  
3. Samtidigt som äggstocken förbereder sig för att släppa ett ägg börjar livmoderslemhinnan att tjockna för att förbereda sig på att ta emot ett befruktat ägg. 
4. Ägget färdas ner i äggledaren. 
5. Om ägget inte befruktas inom 24 timmar efter ägglossningen dör det och det lämnar så småningom kroppen under mensen. 
6. Livmoderslemhinnan lossnar och lämnar kroppen som menstruationsblod.  

Menstruationscykeln styrs av hormoner, t.ex. östrogen, progesteron, follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Fortsätt läsa för att lära dig mer om menstruationscykeln och ägglossning.

Vad är menstruation?

Menstruation är den del av menstruationscykeln när en kvinna blöder från slidan under några dagar. 

I genomsnitt kan menstruationen vara mellan tre till åtta dagar, men oftast varar den i cirka fem dagar. Många kvinnor rapporterar att de blöder som mest under de två första dagarna. 

När din menstruation är som rikligast märker du säkert att blodet är ljus- eller mörkrött och att det blir rosa, brunt eller till och med svart när flödet minskar. 

I genomsnitt förlorar du cirka 5 till 12 teskedar (dvs. 30 till 72 ml) blod under din mens, även om vissa kvinnor blöder mer eller mindre än detta. Blodklumpar kan också förekomma. Detta är helt normalt.

Hur ofta får man mens?

Eftersom mensen markerar början på en ny menstruationscykel kanske du förväntar dig att få den var 28:e dag – det är åtminstone tumregeln. Saker och ting ser dock lite annorlunda ut i verkliga livet. Den typiska menstruationscykeln på 28 dagar gäller inte för alla kvinnor. Faktum är att det är vanligt att antalet dagar i menstruationscykeln sträcker sig från 21 till 40 dagar. 

Dessutom varierar antalet dagar i menstruationscykeln inte bara från kvinna till kvinna, utan många kvinnor upplever till och med en variation mellan cyklerna.  

Vid vilken ålder börjar och slutar man att ha mens?

I genomsnitt får de flesta flickor sin mens runt 12 års ålder, men så är inte alltid fallet. Det finns ett brett spektrum av vad som anses normalt – allt mellan 10 till 16 år. Vid vilken ålder flickor börjar få mens varierar, precis som hur ofta man har mens. Om du inte har börjat få din mens när du är 16 år gammal, bör du uppsöka läkare. 

Du kommer att fortsätta att ha mens tills du hamnar i klimakteriet. Detta sker i genomsnitt kring 51 års ålder, men kan ske när som helst från 45–55 års ålder. Vissa kvinnor kan till och med gå igenom ett tidigt klimakterium, vilket innebär att det sker före 45 års ålder, även om det är ovanligt.

Din mens kan även upphöra om du blir gravid eller använder vissa typer av hormonella preventivmedel, men när du har fött barn och slutat amma, eller om du slutar att använda denna typ av preventivmedel, bör din mens återkomma. När du har passerat klimakteriet kommer din mens att upphöra helt.

Vilka är tecknen och symtomen på mens?

Förutom blödning från slidan kan du ha följande symtom under din mens: 

• Kramper i buken eller bäckenområdet. 
• Smärta runt slidan.
• Smärta i nedre delen av ryggen. 
• Uppblåsthet.
• Känsliga, ömma eller smärtande bröst. 
• Förändrad aptit.
• Humörsvängningar och/eller irritabilitet. 
• Huvudvärk. 
• Trötthet. 

Det kan hända att du upplever några av symtomen ovan under din mens, men du kan också ha liknande symtom under tiden innan din mens, vilket beror på något som kallas premenstruellt syndrom (PMS). 

Symtomen på PMS kan inkludera

• uppblåsthet, 
• ömhet i brösten, 
• humörsvängningar och/eller irritabilitet, 
• fläckar och utslag, 
• flottigt hår, 
• minskad sexlust.

Hur behandlar man symtomen, t.ex. mensvärk?

Vissa kvinnor upplever inga problem före eller under sin mens, andra kan dock känna smärta, ha kraftiga blödningar eller uppleva kraftiga PMS-symtom. Det finns vissa sätt att behandla några av de mer obehagliga menstruationssymtomen, vilket beskrivs i de följande avsnitten. 

Hur man lindrar mensvärk

En av de vanligaste sakerna som många kvinnor klagar över är mensvärk. Mensvärk orsakas av att livmodern dras samman (sammandragningen bidrar till att få ut blodet) och är ganska vanligt. Vissa kvinnor kan ha mycket svår mensvärk. 

Det finns några saker du kan göra för att lindra din mensvärk: 

• Träna. Ibland kan träning hjälpa till att lindra mensvärk. 
• Prata med din läkare om receptfria smärtlindringsalternativ. Din läkare kan rekommendera ett bra smärtlindringsalternativ om du har problem med mensvärk. 
• Diskutera möjliga hormonella preventivmedel med din läkare. Din läkare kan ordinera p-piller, injektioner eller p-plåster för att minska smärtan. 
   

Hur man hanterar kraftig mens

Det kan hända att du får extremt kraftig mens. Prata med din läkare om din mens är så kraftig att du tycker att den försvårar ditt liv. Det finns behandlingar, till exempel hormonella preventivmedel och antiinflammatoriska tabletter, och din läkare kan hjälpa dig att hitta rätt behandling för dig. 

Hur man hanterar PMS

Lyckligtvis är det möjligt att lindra symtomen på PMS med hjälp av några enkla livsstilsförändringar. Du kan till exempel se till att

• motionera regelbundet, 
• äta en hälsosam och balanserad kost, 
• se till att få sju till åtta timmars sömn,
• stressa mindre,
• undvika rökning, 
• undvika att dricka för mycket alkohol.

Ibland kan smärtstillande medel, t.ex. ibuprofen eller paracetamol, hjälpa till att lindra smärta i samband med PMS. 

Det kan vara en bra idé att föra dagbok över dina symtom under två eller tre cykler, så att du kan beskriva vilka symtom du har och när de uppträder om du måste uppsöka en läkare. 

Mensskydd

När du får din mens finns det många produkter på marknaden som kan hjälpa dig att hålla dig torr och undvika läckage. Dessa kan inkludera: 

• Bindor. Absorberande bindor, som de från Always, fästs i underkläderna och absorberar blodet. Du måste byta dem med jämna mellanrum och slänga dem efter användning. 
• Tamponger. Detta absorberande mensskydd – t.ex. Tampax – förs in vaginalt. En fördel med detta är att du då fortfarande kan bada även när du har din mens. En annan fördel med tamponger är att du kan använda dem med alla typer av underkläder. 
• Menskopp. Detta är en silikonkopp som förs in i slidan. Den kan steriliseras i kokande vatten och återanvändas. 
• Menstrosor. Mensunderkläder som man kan ha på sig istället för att använda traditionella bindor eller tamponger blir allt populärare.
   

Håll koll på din mens

Många kvinnor håller regelbundet koll på sin mens. Detta kan hjälpa dig att se din typiska cykellängd, så att du kan hålla koll på om din mens är regelbunden eller inte. Att hålla koll på mensen har många fördelar. Det kan till exempel ge dig möjlighet att förbereda dig inför eventuella menstruationssymtom eller planera inför kommande händelser. Dessutom kan det minska stressen över att din mens ska komma när du minst anar det. 

Du kan också hålla koll på eventuella symtom som är relaterade till din cykel, till exempel huvudvärk, humörsvängningar och förändrad aptit, och hålla koll på oregelbunden mens, mellanblödningar och eventuella onormala flytningar under din cykel. 

Att hålla koll på cykeln är även användbart om du försöker bli gravid, eftersom det kan ge dig information om när du ska ta ett ägglossningstest för att förutse dina fertila dagar eller när du ska ta ett graviditetstest. 

Här är några sätt att hålla koll på mensen: 

• Använd en mensapp. Det finns många appar som kan hjälpa dig att hålla koll på mensen. De flesta är baserade på att beräkna din cykellängd med hjälp av en kalendermetod och ger en ganska bra indikation på när det är dags för din mens, men eftersom de inte mäter hormonerna kan förutsägelserna ibland vara en aning felaktiga. De flesta appar hjälper dig också att hålla koll på andra symtom, vilket kan ge dig en tydligare bild av hur du känner dig vid olika tidpunkter i månaden. 
• Skriv ner det för hand. Det är en aning lågteknologiskt, men baserat på samma principer som en app kan du helt enkelt använda en kalender eller dagbok för att anteckna eventuella PMS-symtom eller för att fylla i de dagar då du har mens. Du kan till och med välja att färgkoda det hela baserat på hur kraftig din mens är under olika dagar. 
   

Hur vet man om ens mens är normal?

Det finns egentligen ingen definition på vad som är normalt när det gäller menstruationscykeln. Din upplevelse kan till och med förändras från en period med mens till en annan, eller under olika stadier i ditt liv. 

Det är inte heller säkert att din mensupplevelse stämmer överens med vad dina kvinnliga vänner och familjemedlemmar upplever. Din mens kan till exempel vara längre eller kortare, kraftigare eller mindre riklig eller mer regelbunden eller oregelbunden i jämförelse med deras. Det här innebär inte att något är fel.

Tänk dock på att det kan innebära att du är gravid om din mens uteblir, och att en förändring av dina cykler eller flöden i vissa fall kan indikera ett hälsoproblem. Om du är orolig över din menstruationscykel är det bäst att uppsöka läkare så att du kan få en diagnos. 

Om du misstänker att du är gravid är det bäst att ta ett graviditetstest för att vara säker.  

Vad innebär mellanblödningar?

Mellanblödningar eller blödning mellan perioder med mens kan orsakas av 

• infektioner, 
• förändringar i livmoderhalsen, 
• graviditet (implantationsblödning),
• cancer (i sällsynta fall). 

Kontakta din läkare om du upplever blödningar mellan perioder med mens eller efter att du har haft sex. 

Går det att starta eller stoppa menstruationen?

Ja, det är möjligt att få mensen att börja, precis som det är möjligt att förhindra den från att komma, till exempel om du har en viktig händelse att tänka på. Det är dock komplicerat, eftersom det mest pålitliga sättet att starta eller stoppa menstruationen kräver ett hormonellt ingripande. Prata med din läkare för att få mer information om möjliga alternativ.

Jag har inte fått min mens, men jag är säker på att jag inte är gravid. Vad händer?

Försenad eller utebliven mens – när graviditet inte är anledningen – kan orsakas av: 

• En hormonell obalans. Detta kan behandlas med hormonbehandling, som din läkare kan berätta mer om och ordinera vid behov. 
• Viktproblem. Undervikt – särskilt om det orsakas av ätstörningar – eller övervikt kan orsaka utebliven ägglossning, vilket är när inget ägg frigörs under en cykel och du inte menstruerar. Utebliven ägglossning kan vara ett kroniskt tillstånd. Att nå en hälsosam vikt, eller till och med bara komma närmare en hälsosam vikt, kan bidra till att mensen kommer tillbaka. Rådgör med din läkare om vad en hälsosam vikt är för dig och hur du kan nå den.
• För mycket träning. Om intensiv träning har orsakat utebliven ägglossning kan du genom att äta fler kalorier eller träna mindre (eller både och) hjälpa dina menstruationscykler att komma tillbaka. 
• Stress. Ibland kan stress få din mens att utebli eller bli försenad, så att lära dig att hantera stress kan hjälpa till.  
• Du närmar dig klimakteriet. När du närmar dig klimakteriet blir cyklerna oftast kortare till att börja med. Därefter kan det gå längre tid mellan dina perioder med mens och till slut upphör din mens för gott.

Om du är orolig för att din mens inte kommer – och du har bekräftat att du inte är gravid med hjälp av ett graviditetstest – prata med din läkare för att försöka fastställa orsaken och få expertråd om vad du kan göra för att komma till bukt med eventuella underliggande problem. 

Hur man stoppar mensen

Det är möjligt att stoppa menstruationen med hjälp av vissa preventivmedel, t.ex. sådana som injiceras eller implanteras samt vissa sorters spiraler. Om du vill sluta få mens, rådgör med din läkare om möjliga alternativ.

När bör man uppsöka läkare?

Det är bra att kontakta din läkare om du har frågor om din mens eller menstruationscykel, men prioritera det om: 

• Du inte har börjat få mens vid 16 års ålder. 
• Du har blödningar eller mellanblödningar mellan dina perioder med mens. 
• Du har PMS-symtom som påverkar ditt dagliga liv trots livsstilsförändringar eller receptfria läkemedel. 
• Du har extremt smärtsam mens i kombination med symtom som trötthet, smärta i bäckenet, oregelbundna cykler eller smärta under sex eller vid toalettbesök. 
• Din mens har uteblivit flera gånger och du är inte gravid.
• Du har tagit ett graviditetstest och resultatet var positivt. 

Vanliga frågor

Varför får man mens?

Om ett ägg inte befruktas sjunker halterna av hormonerna östrogen och progesteron, och den slemhinna som förtjockades i förberedelse för ett embryo lossnar från livmodern. Menstruationsblödningar är din kropps sätt att göra sig av med denna livmoderslemhinna från livmodern.

Hur många dagar menstruerar kvinnor?

Vanligtvis tre till åtta dagar, men i genomsnitt tenderar mensen att vara cirka fem dagar. De flesta kvinnor upplever att de blöder som mest under de två första dagarna.

Hur får man sin mens att komma snabbare?

Det finns inget bevisat sätt att få din mens att komma snabbare, även om det finns myter om att motion, avslappningsmetoder eller till och med orgasmer kan framkalla menstruationen.

Vad händer under en menstruationscykel?

Menstruationscykeln har följande fyra faser:

• Din mens kommer (livmoderslemhinnan lossnar).
• Folliklarna i äggstocken mognar och ett ägg utvecklas.
• Ett ägg släpps i äggledaren.
• Livmoderslemhinnan förtjockas i förberedelse för ett embryo, men om ägget inte befruktas sjunker progesteron- och östrogenhalterna och cykeln börjar om.

Kan man bli gravid medan man har mens?

Ja, det är möjligt att bli gravid medan man har mens, men det beror på när i din cykel du har ägglossning. Om du till exempel fortfarande har mens dag 5 och ägglossning dag 10 i din menstruationscykel finns det en chans att du kan bli gravid 5 dagar efter din mens, eftersom spermier kan överleva inuti kroppen i upp till 5 dagar.

Är det normalt att bara ha mens i 2 dagar?

Även om detta är kortare tid än genomsnittet är det helt normalt att bara ha mens i 2 dagar. Kontakta en läkare om du är orolig.

Är det normalt att ha mens i 10 dagar?

Om du regelbundet har mens som varar mer än åtta dagar, kontakta din läkare för att utesluta medicinska problem som kan vara orsaken till att din mens varar så länge.

Sammanfattning

Även om menstruation är något som de flesta kvinnor går igenom kommer alla att ha olika upplevelser.  Vissa perioder med mens är rikligare, andra mindre rikliga. Vissa cykler är kortare, andra längre. Det viktiga att komma ihåg är att mens är en normal del av livet och att många av de obekväma symtom som mensen medför antingen kan lindras genom livsstilsförändringar eller behandlas av läkare. Om du någon gång märker något som verkar oroande eller ovanligt baserat på din egen personliga cykelhistorik, kontakta en läkare – som antingen kan rekommendera någon form av behandling eller försäkra dig om att allt är bra.