Vad är klimakteriet?

Vad är klimakteriet?

Vad är klimakteriet? När börjar det? Och vilka är symtomen? Om det här är frågor som du har ställt dig har du kommit till rätt ställe. Lär dig allt om den här övergångsperioden i livet inklusive vad som är skillnaden mellan perimenopausen och menopausen (dvs. sista menstruationen) och vad du kan göra för att lindra symtomen.

Hur definieras klimakteriet?

När du tänker på klimakteriet tänker du förmodligen på en lång övergångsperiod med obehagliga besvär – som kanske varar i flera år – innan mensen upphör. Det som de flesta anser vara menopausen är de ”klimakteriesymtom” som en kvinna går igenom fram till dess att mensen upphör helt, men definitionen av menopaus är den dag då kvinnan inte har haft mens på 12 månader i rad och inte längre kan bli gravid. 

Efter denna 12-månadersperiod betraktas en kvinna som postmenopausal. 

Medelåldern för menopausen är 51 år, men vanligtvis inträffar det någonstans mellan 45 och 55 års ålder. Menopausen/klimakteriet kan också börja tidigare i sällsynta fall. ”Tidigt klimakterium” innebär att man går igenom klimakteriet när man är mellan 40 och 45 år. Om klimakteriet inträffar när man är yngre än 40 år talar man om prematur ovarialsvikt. 

Vad händer under klimakteriet?

En kvinna som upplever ”klimakteriesymtom” befinner sig ofta i den fas som kallas perimenopausen (peri betyder nära eller runt). Perimenopausen kan pågå i flera år, och ett av de främsta tecknen på att en kvinna är perimenopausal är att hennes menstruationer blir mer oregelbundna.  

När en kvinna närmar sig slutet av sin fertila tid börjar östrogennivåerna sjunka. Denna hormonförändring börjar påverka hennes menscykler och hon kan antingen ha ovanligt sparsam eller ovanligt kraftig mens, eller så kan frekvensen hos mensen förändras.

Kvinnor kan ha väldigt olika erfarenheter av den här tiden. Vissa kanske märker att menscykeln först blir kortare, kanske med mens varannan eller var tredje vecka, och att mensen sedan börjar hoppa över flera månader i taget. Andra kvinnor kan gå från att ha regelbundna cykler till att plötsligt inte ha någon mens alls. Oregelbundna cykler eller utebliven mens kan vara de första tecknen på att menopausen närmar sig. 

Även om perimenopausen är unik för varje kvinna upphör mensen till slut helt och hållet, efter några månader eller år av rubbade menscykler. 

Varför inträffar menopausen?

Menopausen inträffar när äggstockarna slutar att ge ifrån sig ägg. 

För cirka 5 % av alla kvinnor1 finns det en möjlighet att de får en tidig menopaus (under 45 års ålder). Det är också möjligt att få en prematur menopaus (under 40 års ålder), men det är otroligt sällsynt eftersom det bara berör 1 % av alla kvinnor2. Experterna är inte helt säkra på varför vissa kvinnor får en tidig eller prematur menopaus, även om det troligen är genetiskt. Om din mamma kom in i klimakteriet tidigt är det mer troligt, men inte garanterat, att du också kommer att göra det. 

Ibland kan ett tidigt klimakterium utlösas av följande: 

  • En ovariektomi, vilket innebär att äggstockarna avlägsnas (kirurgisk menopaus)
  • Vissa bröstcancerbehandlingar, t.ex. kemoterapi eller strålbehandling 
  • Ett underliggande tillstånd som Downs syndrom eller Addisons sjukdom. 

Klimakteriets faser

Klimakteriet består av tre faser och inträffar inte bara över en natt. Var och en av dessa faser hjälper kroppen att anpassa sig till de hormonella och fysiologiska förändringarna: 

  • Perimenopausen.
    • Den tidiga perimenopausen börjar ofta cirka fyra år före menopausen och definieras som när en kvinna har oregelbundna cykler eller cykler av ”varierande längd” där skillnaden mellan på varandra följande cykler är minst sju dagar eller längden hos en cykel är kortare än 25 dagar eller längre än 35 dagar.
    • Den sena perimenopausen börjar när cyklerna är längre än 60 dagar.
  • Menopausen. Den här fasen inträffar när äggstockarna slutar att ge ifrån sig ägg och menstruationerna upphör helt.  
  • Postmenopausen. När du inte har haft mens på 12 månader anses du vara postmenopausal. Vissa kvinnor tycker att många av symtomen som de hade under perimenopausen börjar avta, även om det kan ta fyra år eller mer innan klimakteriesymtomen upphör helt i postmenopausen. 

Symtom på klimakteriet

Klimakteriet påverkar alla kvinnor olika. Du kan ha mycket milda eller inga symtom alls, eller också kan symtomen vara svåra.

De vanligaste klimakteriesymtomen kan innefatta en mängd olika symtom, som de som anges nedan: 

  • Vasomotoriska symtom.
    • Värmevallningar. Plötsliga och korta värmeutbrott som vanligtvis uppstår i ansiktet och på halsen och bröstet och som kan orsaka röd och svettig hud.  
    • Nattsvettningar. När du svettas så mycket att dina nattkläder och sängkläder blir genomvåta.
    • Hjärtklappning. Du kan upptäcka att dina hjärtslag blir mer märkbara.  

 

  • Sexuella symtom.
    • Vaginal torrhet. Den kan också åtföljas av smärta, klåda eller obehag under samlag.
    • Minskad sexlust. 

 

  • Fysiska symtom.
    • Ledstelhet, värk och smärta.
    • Sömnsvårigheter. Oavsett om det är värmevallningar eller nattsvettningar som håller dig vaken, eller om du bara har svårt att sova, kan du känna dig trött och irriterad under dagen.  
    • Huvudvärk.

 

  • Psykologiska symtom.
    • Ångest.
    • Humörsvängningar.  
    • Minnes- och koncentrationsproblem.

 

Cirka åtta av tio kvinnor drabbas av några av de ovanstående klimakteriesymtomen innan och efter att mensen upphört. Symtomen kan visa sig flera månader eller år innan mensen faktiskt upphör helt och kan pågå cirka fyra år efter den sista menstruationen, eller ännu längre. 

Kan klimakteriet ge komplikationer?

Det kan uppstå komplikationer i samband med klimakteriet, såsom 

  • vulvovaginal atrofi (slemhinnorna i slidan blir tunnare)
  • smärta vid samlag (en skarp eller intensiv smärta i underlivet eller bäckenområdet under, före eller efter samlag)
  • långsammare ämnesomsättning (färre kalorier än tidigare förbränns under vila)
  • benskörhet (skelettet blir svagare med minskad styrka och benmassa)
  • grå starr (ett tätt, grumligt område bildas i ögonlinsen)
  • tandlossningssjukdom (en infektion i tandköttet)
  • urininkontinens (plötsligt och ofrivilligt behov av att urinera) 
  • hjärt- eller kärlsjukdom. 

Tala med din läkare om hur livsstilsförändringar eller hormonersättningsbehandling (HRT) kan bidra till att minska riskerna för dessa potentiella komplikationer. 

Kan klimakteriet diagnostiseras?

Klimakteriet kan diagnostiseras när det har gått 12 månader i rad utan att du fått mens. Din läkare kan ställa diagnosen att du har gått in i perimenopausen om du har klimakteriesymtom. Om du har oregelbunden mens eller värmevallningar och är orolig för det – särskilt om du är yngre än 45 – kan du vända dig till din läkare för en bedömning. 

Oftast krävs det inte något test för att läkaren ska kunna ställa en diagnos, men under vissa omständigheter (till exempel vid misstänkt tidigt klimakterium) kan du bli erbjuden ett blodprov. Med detta prov kontrollerar man 

  • nivåerna av follikelstimulerande hormon (FSH), som ökar, och östrogen, som minskar, under klimakteriet
  • nivåerna av tyreoideastimulerande hormon (TSH) eftersom en underaktiv sköldkörtel kan ge liknande symtom som klimakteriet. 
     

Finns det några sätt att behandla klimakteriet?

När du väl har passerat klimakteriet kan du inte vända det och återfå din fertilitet, men det finns åtgärder som du kan vidta för att göra det lättare att leva med symtomen. Din finns några sätt att hantera klimakteriet som din läkare kan rekommendera, livsstilsförändringar som du kan göra och huskurer som du kan prova som en hjälp att lindra det eventuella obehag som kan följa med klimakteriet (eller snarare perimenopausen). Läs vidare för att utforska dessa lite närmare.

Hantering av symtom som är förknippade med klimakteriet

Om symtomen du får före, under eller efter menopausen stör ditt dagliga liv kan din läkare exempelvis rekommendera följande: 

  • Hormonersättningsbehandling (HRT). Den här typen av behandling kan ges i form av tabletter, hudplåster, gel eller implantat. HRT-behandlingen hjälper mot klimakteriesymtom eftersom den ersätter det östrogen som inte längre produceras av kroppen. Det finns många fördelar med HRT (den kan till exempel hjälpa till att förhindra benskörhet), så prata med din läkare om riskerna och fördelarna med HRT och hur du kan bli hjälpt av den.  
  • Vaginala östrogenkrämer, smörjmedel eller fuktgivare som motverkat vaginal torrhet. 
  • Kognitiv beteendeterapi (KBT). Denna kan hjälpa till att hantera humörsvängningar eller ökad ångest i samband med klimakteriet. 
  • Kosttillskott som D-vitamin och kalcium. Genom att ta tillskott som D-vitamin och kalcium kan du hjälpa till att hålla skelettet friskt. 

I vissa fall kan din läkare hänvisa dig till en specialist om det inte är lämpligt med HRT för dig eller om symtomen inte lindras. 

Livsstilsförändringar

Det finns några livsstilsförändringar som du kan göra som kan lindra några av symtomen: 

  • Träna regelbundet. Styrketräning med vikter och motstånd kan hjälpa mot benskörhet, och träning kan även hjälpa mot humörsvängningar. 
  • Ät sund kost. En kost bestående av mycket frukt och grönt och mejeriprodukter som lättmjölk och yoghurt kan stärka skelettet och främja din allmänna hälsa. 
  • Gå ut i solen. Solljus stimulerar produktionen av D-vitamin, vilket även bidrar till att hålla skelettet starkt. Din läkare kan också rekommendera att du tar ett D-vitamintillskott så att du säkert får i dig tillräckligt.  
  • Sluta röka och minska på alkoholen. Rökning, alkohol och koffein kan alla utlösa värmevallningar. En minskning av intaget är också bra för din allmänna hälsa eftersom dessa substanser kan öka risken för stroke, hjärtsjukdomar och andra tillstånd.  
  • Gå på yoga eller tai chi. Avslappnande, skonsam träning kan hjälpa till att lindra oro och ångest.  
  • Gör bäckenbottenövningar. Detta kan hjälpa mot eventuell urininkontinens. 

Naturläkemedel för klimakteriebesvär

Vissa kvinnor menar att de har blivit hjälpta av vissa huskurer, och du kan bli erbjuden tillskott och alternativa läkemedel som påstås hjälpa, men var försiktig. Det finns få bevis för hur säkra och effektiva dessa behandlingar egentligen är. Dessutom kan de interagera med andra mediciner som du tar eller ha egna biverkningar. Prata med din läkare innan du provar något av dessa medel. 

Här är exempel på några alternativa behandlingar: 

  • Fytoöstrogener (östrogenlika växtextrakt). Dessa är östrogener som förekommer naturligt i livsmedel som baljväxter, bönor och frön. Om de kan lindra klimakteriesymtom återstår att se, men i studier där man tittat på detta har man funnit att de inte är effektiva. Naturligtvis kan du äta kikärter om du vill, men gör det av kulinariska skäl snarare än av medicinska. 
  • Bioidentiska hormoner. Dessa hormoner kommer från växtkällor, men många av dem har inte visat sig vara effektiva och de är inte reglerade som de hormoner som används vid HRT. 
  • Akupunktur. Vissa kvinnor tycker att akupunktur ger tillfällig lindring av symtom som värmevallningar, men det finns inte så mycket forskning som visar på dess verkliga effekt. 
  • Hypnos. Vissa menar att hypnos kan minska värmevallningar och hjälpa till att förbättra sömnen. 
     

När ska du konsultera en läkare

Du kanske vill boka tid hos din läkare om 

  • du har symtom som är svåra att leva med 
  • du visar tecken på att ha kommit i klimakteriet och är yngre än 45 år 
  • du märker att du blöder efter menopausen. 

Vanliga frågor

Hur länge varar menopausen?

Själva menopausen klassificeras som den dag då du inte har haft mens på 12 månader. Den fas som leder fram till detta och som kallas perimenopausen kan pågå i flera år. Därefter anses du vara postmenopausal.

Vad menar man när man säger att en kvinna är i klimakteriet?

Det som ofta avses är perimenopausen, dvs. den period då en kvinna genomgår förändringar orsakade av sjunkande östrogennivåer när hon närmar sig menopausen. Själva menopausen är den tidpunkt då mensen har upphört för gott och kvinnan inte längre kan bli gravid.

I vilken ålder går en kvinna in i klimakteriet?

Menopausen inträffar vanligtvis när kvinnan är mellan 45 och 55 år, men perimenopausen kan börja redan i slutet av 30-årsåldern.

Kan man bli gravid efter klimakteriet?

Nej. När en kvinna har passerat menopausen är hon inte längre fertil och kan inte bli gravid. Det är dock fortfarande möjligt för en kvinna att bli gravid under perimenopausen om hon fortfarande har ägglossning. Kom ihåg att fertiliteten börjar avta från och med 35 års ålder.

Vad händer med en kvinnas kropp efter klimakteriet?

När du är postmenopausal försvinner många av klimakteriesymtomen långsamt. Du kan inte längre bli gravid och du har inte längre mens.

Sammanfattning 

Det händer mycket i din kropp under detta skede av livet. De hormonella förändringarna kan bland annat leda till obehagliga symtom som värmevallningar, humörsvängningar, torr hud och trötthet. En hälsosam livsstil kan motverka några av symtomen, men om du har mycket uttalade symtom kan din läkare ordinera HRT eller någon annan behandling. Du kan inte stoppa klimakteriet, men det finns helt klart saker som du kan göra för att underlätta övergången, och så småningom kommer symtomen att avta. 

quiz-time

Quizdags!

Testa dina kunskaper om ägglossning, menstruationscykeln och fertila dagar med denna 2-minuters-quiz (10 frågor).